Sevärt runt Rödhamnsöarna
Runt om på öarna finns det många olika slags spår av historien. Det finns möjlighet att besöka och upptäcka platserna med hjälp av kartan med tillhörande beskrivningarna till de olika sevärdheterna.
Vi vill påminna er om att vistelse på öarna ska ske med respekt för naturen och de lämningar som finns. Det är inte tillåtet att flytta på stenar och andra föremål, rista i berg och skada vegetation, göra upp eld eller på annat sätt påverka byggnader och lämningar. Lämningarna är skyddade enligt Landskapslagen om fornminnen (1965:9). Fasta fornlämningar är fredade som minne av Ålands tidigare bebyggelse och historia.
1. Vraket vid Granö
På 17 meters djup ligger ett välbevarat vrak av trä som hittades av dykare 1995. Vraket står fortfarande upprätt på sandbottnen och är sannolikt resterna av skonaren PLANET av Pargas som byggdes 1898 i Estland. I den åländska skärgården ligger otaliga vrak som vittnar om den livliga sjöfarten som dominerat de åländska vattnen under många generationer. Modellen av vraket är byggd 2007 av Harry Alopaeus.
2. Sjökrogen på Gloskär
På Gloskär finns idag flera synliga spår efter den sjöfararkrog som en gång legat på platsen. När ni strövar runt i området kommer ni att stöta på både hus- och byggnadsgrunder, en brunn, den gamla hamnbassängen med spår av bryggor och en helt intakt murad jordkällare.
3. Sjökrogens hamnbassäng
I naturhamnen på Gloskärs västra sida har sjökrogens hamn en gång legat. Idag syns bara spåren av stenkonstruktionen för hamnbassängen. Trots det skyddade läget mellan öarna är hamnen hårt utsatt av de starka vattenströmmarna som skapas av passagerarfärjorna som passerar i de intilliggande farlederna. Det har utförts arkeologiska undersökningar både på land och vatten där rester av olika byggnadskonstruktioner har hittats tillsammans med många föremål som vittnar om en plats med liv och rörelse.
4. Vattenståndsmärken
Längs med farlederna finns det på flera ställen en speciell typ av officiella ristningar. Ristningarna är vattenståndsmärken från olika tider som placerades ut som referenspunkter för framtida forskning om jordens höjning och sänkning längs med Finland kuster. Intill hamnen på Gloskär finns tre sådana märken inristade med datum och åratalen Juli 19/1900 och Juli 7/1907 samt snett ovanför årtalet 1840.
5. Byggnadslämning på Rödö
På Rödös norra sida finns en byggnadslämning synlig där väggarna mäter 11 x 16 meter. Den finns i nära anslutning till området med de många ristningarna i berget och en äldre förankringsplats. I den åländska skärgården finns det flera plaster med lämningar efter både sjöfartskapell och sjökrogar. Byggnadslämningen på Rödö har både tolkats som resterna av ett medeltida sjöfararkapell och en medeltida sjökrog, som senare skulle ha flyttats till Gloskär.
6. Ristningar i berget
På Rödö finns ett område med flera olika ristningar i berghällen som resande har fördrivit tiden med att hacka in. Ristningarna kan vara svåra att upptäcka i både strålande solsken och vid mulet väder, så ett tips är att leta i gryningen eller skymningen i släpljus. De vanligaste ristningarna är namn och i några fall vapensköldar, men den tydligaste ristningen är ett solur som är inhugget under en vapensköld med namnet Olof Göstafsson och årtalet 1621. Olof Göstafsson var befallningsman över Kastelholm och Åland under åren 1610- 1612. En annan ristning är en sköld med tre egendomliga små huvuden, som ska föreställa björnhuvuden, och en halvmåne omgiven av texten ARF-FORBUS/G MAI och datumet 1647/22 SEP. Ristningen härrör från ett besök generalmajoren Arvid Forbus gjorde vid Rödhamn hösten år 1647.
7. Kummel och stenrösen
På Rödös högsta punkt finns ett vitkalkat stenkummel och flera stenrösen. Rösena har varierande utseende och storlekar och deras ålder är inte känd. Flera av dem påminner i utseende om förhistoriska gravrösen men det kan även vara rester av äldre sjömärken. På öns högsta punkt står kumlet som fungerat som ett sjömärke och är byggt av resterna från tidigare militärbatterier och kummel som stått på samma plats.
8. Stenlabyrint
Stenar utlagda på berget som formar en labyrint finns på flera ställen i den åländska skärgården. Stenlabyrinterna kallas även för jungfrudanser och enligt folktraditionen byggdes dessa för lek och spel, kanske av sjöfarare och fiskare i väntan på vind, eller av lokalbefolkningen. Labyrinterna är svåra att datera och har en lång tradition eftersom man lagt ut sådana ända från förhistorisk tid till nutid.
9. Ristningar vid lotsstugan
När ni lyfter blicken söderut från Radiofyren ser ni lotsstugan på Långös högsta punkt. Strax söder om den vita träbyggnaden finns ett solur samt några namn, initialer och årtal inhuggna i berghällen. Besök lotsstugan och se om ni kan hitta ristningarna och klura ut vad de föreställer.
10. Bergsringar
I flera av de gamla hamnarna finns kraftiga förtöjningsringar av järn fastsatta i berget avsedda att förtöja fartyg i. De placerades ut av myndigheterna under äldre tid och är än idag i mycket välbevarat skick trots sin ålder. Bergsringarna på Rödhamnsöarna härstammar troligen från början av 1800-talet då de finns omnämnda i skrivelser och brev från den tiden.