Landskap

Åland är sina landskap. På landsbygden, i staden och i skärgården arbetar Ålands museum med att bygga och sprida kunskap om Åländska kulturmiljöer.

Alla miljöer skapade av människor är i viss mening kulturmiljöer. Sedan slutet av 1800-talet har dock landskapet förändrats i grunden.  De traditionellt självhushållande och småskaliga jordbruken med sina lövängar, skogsbeten och småtegar har nästan helt ersatts av det moderna jordbrukets landskap. Skärgårdens många sjövisten, fiskelägen och skötbåtar har ersatts av en storskalig fiskeindustri.  

De alltmer sällsynta kulturlandskap som präglats av samspelet mellan människor och natur genom historien värderas högt inom kulturmiljövården. Sådana landskap brukar innehålla både kulturhistoriska värden, naturvärden och höga estetiska värden. Människor tenderar också att koppla ihop sin identitet med dem på olika sätt. 

Ungefär 200 värdefulla kulturmiljöer har beskrivits i de kulturmiljöinventeringar som gjorts för alla Ålands kommuner. Tillsammans med motsvarande inventeringar av fornlämnings-miljöer är de ett viktigt verktyg för samhällsplaneringen. Landskapsregeringen driver även Landskapsintresseprojektet som handlar om att bevara och utveckla Ålands mest representativa och värdefulla kulturmiljöer som ”Områden av landskapsintresse.”  

 

Jordbrukets landskap  

Grunden till det åländska jordbrukslandskapet växte fram när odlingsbar mark steg upp över ytan i takt med landhöjningen under tidig medeltid. Bebyggelsen är utspridd i löst sammansatta byar vars struktur har formats av landskapets förutsättningar.   

Husen är oftast placerade på väldränerade impediment; ytor som inte gick att odla på och som gav förutsättningar för enkel grundläggning. Husen placerades så att skyddade gårdsrum bildades. Närmast gårdarna fanns de uppodlade inägorna med åker och äng och lite längre bort låg utägornas betesmark och skog. De äldsta vägarna slingrar sig ofta fram i gränsen mellan åkrarna och den högre omgivande skogsmarken. 

 

Stadslandskap 

Ålands första stadsliknande områden var Skarpans och Förstaden som byggdes upp vid Bomarsunds fästning under 1800-talets första del. Efter att Bomarsund förstördes år 1854 grundades staden Mariehamn. Den första stadsplanen ritades år 1859 av Åbos länsarkitekt Georg Theodor Chiewitz.  

Mariehamn gavs en rutnätsplan där stadsytan är uppdelad av korsande, breda esplanader. De äldre husen är oftast 1–2 våningar höga. Tack vare esplanaderna och stadens parkområden är stadslandskapet präglat av grönska. Mariehamn är känt för sina många, vackra trähus ritade av Nordens första kvinnliga byggmästare Hilda Hongell. Stadens kyrka och flera av de administrativa byggnaderna ritades av den finlandssvenske arkitekten Lars Sonck. 

 

Kulturmiljöuppdrag

Med god framförhållning kan Ålands museums byggnadsantikvarie anlitas för olika typer av inventeringar, kulturmiljöutredningar och landskapsanalyser inför exempelvis infrastruktur- och samhällsplanering eller vid större byggnadsprojekt. Kontakta oss så kan vi diskutera detaljer, tidsplan och kostnader.

Kontakt 

Kontakta Ålands museums byggnadsantikvarie: 

 jonas.karlsson@regeringen.ax eller ring 018-25436.