Historia kring slottet
Kastelholms slott är en välbevarad slottsruin, med många spännande berättelser i stenväggarna.
Den svenska adelsätten, Vasaätten, visade ett särskilt intresse för slottet. Här har både Gustav Vasa och hertig Johan vistats, och här satt Erik XIV fängslad under några månader tillsammans med hustrun Karin Månsdotter.
Kastelholms slott har en lång och brokig historia. Ursprungligen handlade det om en försvarsborg – Ålands enda medeltida borg – som började byggas i slutet av 1300-talet. Exakt när vet man inte med säkerhet, men den omnämns första gången 1388. Platsen var då en liten holme, men genom landhöjningen finns numera vatten bara på två av slottets sidor. På den tiden var Åland ett självständigt förvaltningsområde med Kastelholm som centrum.
Händelserika episoder
Här har skett dramatiska händelser – både belägringar och bränder. På grund av det strategiska läget drogs slottet bl a in i olika politiska konflikter, som Engelbrektsupproret 1434. Vid ett annat tillfälle, 1507, överrumplade och intog den fruktade kaparkaptenen Sören Norby slottet med sin flotta.
Slottet blev säte för kronans förläningshavare och fogdar. Under Gustav Vasas tid övergick Kastelholm till att bli ett kungligt jaktslott. Kungen som var personligt intresserad av Åland lät utvidga slottet och den närbelägna kungsgården. Under några månader på vårvintern 1556 vistades han också på slottet, tillsammans med sin familj.
Erik XIV fängslad
Samma år fick sonen Johan Finland och Åland som hertigdöme. Hertig Johan vistades på slottet under åren 1557, 1559 och 1561, och lät även hålla sin bror Erik XIV med hustrun Karin Månsdotter fängslade där hösten 1571. Ett litet rum på Kuretornets tredje rum har av tradition utpekats som Kung Eriks fångrum. 1500-talet var sammantaget slottets mest händelserika århundrade.
Fram till 1634 var Kastelholm Ålands administrativa centrum och slottet byggdes om och ut i flera omgångar. Åren 1616 och 1622 besökte den svenske kungen Gustav II Adolf slottet. Den siste ståthållaren på slottet, Stellan Otto Mörner, försökte efter en brand 1619 att bygga upp slottet till en mer representativ anläggning. Men så småningom förlorade slottet helt sin betydelse.
Från förfall till museum
Den följande branden, 1745, förstörde nästan hela slottet som långsamt fick förfalla. Bäst klarade sig den norra längan som fick lotten som spannmålsmagasin. Slottet har sedan slutet av 1800-talet gått igenom flera omfattande restaureringar, den senaste på 1990-talet. Numera är slottet ett museum.
Här finns tips på litteratur för dig som vill veta mer om Kastelholms slott:
"Kastelholms slott" av Piotr Palamarz (2003), utgiven av Museibyrån
"Kastelholms slott och dess borgherrar" av Reinhold Hausen (1934)
En genomgång av litteraturen finns i "Kastelholms slott" av Ronnie Carlsson (1993), sid. 30–41.
I boken "Kastelholm. Kungligt slott" (1990) ger Ann-Gerd Steinby en populärhistorisk skildring av slottet under främst den del av 1500- och 1600-talet då Vasadynastin härskade.
Om slottets tidigare historia går att läsa i Lena Törnbloms historiska avhandling "Kastelholm, en nyckel till Sverige. Ett slottsläns politiska och militära betydelse åren 1470–1523". (1996).
Populärarkeologisk till sin karaktär är Helmut Bergold och Vilhelm Öhnegårds lilla häfte "Fynden berättar", utgiven av Ålands kulturhistoriska museum 1983. Här får man veta lite om de fynd som påträffats under årens grävningar.
Annorlunda till sin läggning är de tre tegelstensstora rapporter som Museibyråns Kastelholmskontor givit ut 1988–1991. Här redovisas arkeologiskt primärmaterial i form av grävningsrapporter från tidsperioden 1884–1989. Rapporterna är:
- Kastelholms slott. Arkeologiska undersökningar 1982 och 1983; KS 1–KS 14. Tegeltaksanalys. Museibyrån, Kastelholm 1988:1.
- Kastelholms slott. Arkeologiska undersökningar 1984; KS 15–KS 29. Keramikstudier. Museibyrån, Kastelholm 1989:1.
- Kastelholms slott. Arkeologiska undersökningar 1985–1989; KS 30–KS 52. Bibliografi. Myntaammanställning. Osteologiska analys. 14C-analys. Museibyrån, Kstelholm 1991:1.
