Amatörarkeologiska utgrävningar i Geta

De amatörarkeologiska utgrävningarna i Geta (fornlämning Ge 16.9) är ett samarbete mellan forskarna Jan Fast, Janne Saisola och Medborgarinstitutet på Åland. Utgrävningarna har genomförts under ett par sommarveckor under åren 2021-2025. Utgrävningarna fortsätter sommaren 2026 och avslutas därefter och markytan återställs. Planen är att utgrävningarna ska resultera i en bok och en utställning på Ålands kulturhistoriska museum under våren 2027.

Syntolkning: Ett fotografi taget på en arkeologisk undersökning. På bilden ses en person sittandes på knä i en sandgrop med verktyg framför sig. Sanden är en finkornig sand, samma som finns på sandstränder. Gropen har en tydlig vägg som kallas för profil och sträcker sig horisontellt över bilden, och är cirka 40 cm djup. På marknivå är sanden ljus och torr. På profilväggen skiftar sanden i olika nyanser från ljust till mörkt. Ju närmare gropens botten desto mörkare är sanden. På gropens vägg, eller profil som arkeologerna kallar det, ses även många små växtrötter som sticker ut ur sanden. Personen som sitter på knä i gropen är till vänster i bild. Man ser endast knäna, en del av främre delen av övre kroppen och armarna. Personen är vänd mot bildens mitt. Hen bär mörka kläder och har vita tyghandskar. Hen håller i något som inte går att tyda vad är. På gropens botten, framför personens knän, ligger en blå sopskyffel med handtag. I sopskyffeln finns mörk sand. Framför sopskyffeln ligger en liten skärslev som är ett verktyg som arkeologer använder sig av när de gräver. Bredvid sopskyffeln, mot gropens hörn ligger två smutsiga stenar.
Syntolkning: Ett fotografi taget på en arkeologisk undersökning. På bilden ses en person sittandes på knä i en sandgrop med verktyg framför sig. Sanden är en finkornig sand, samma som finns på sandstränder. Gropen har en tydlig vägg som kallas för profil och sträcker sig horisontellt över bilden, och är cirka 40 cm djup. På marknivå är sanden ljus och torr. På profilväggen skiftar sanden i olika nyanser från ljust till mörkt. Ju närmare gropens botten desto mörkare är sanden. På gropens vägg, eller profil som arkeologerna kallar det, ses även många små växtrötter som sticker ut ur sanden. Personen som sitter på knä i gropen är till vänster i bild. Man ser endast knäna, en del av främre delen av övre kroppen och armarna. Personen är vänd mot bildens mitt. Hen bär mörka kläder och har vita tyghandskar. Hen håller i något som inte går att tyda vad är. På gropens botten, framför personens knän, ligger en blå sopskyffel med handtag. I sopskyffeln finns mörk sand. Framför sopskyffeln ligger en liten skärslev som är ett verktyg som arkeologer använder sig av när de gräver. Bredvid sopskyffeln, mot gropens hörn ligger två smutsiga stenar.

Utgrävningen har fokuserat på att undersöka en boplats från stenålder. Platsen upptäcktes vid en inventering 1984-1985. Under 2021 utfördes provutgrävningar med syfte att gränsbestämma boplatsens utbredning.  Utgrävningen har från 2022 fokuserar på att undersöka stenåldersboplatsen mer djupgående. En viktig del av projektet är också att öka intresset för Ålands förhistoria, både lokalt på Åland och i andra nordiska länder.

Utifrån fyndmaterialet har slutsatsen dragits att platsen varit bebodd under gropkeramisk och snörkeramisk tid, för ungefär 5000 år sedan. Även ett fåtal kermikfragment från Kiukais-perioden har påträffats. Många fina fynd har tagits tillvara från platsen, bland annat stora mängder dekorerad keramik. Några riktigt intressanta fynd från platsen är de flertalet fragment av lerfiguriner av samma typ som påträffats tidigare bland annat vid boplatserna Jettböle, Svinvallen och Åsgårda, men även nya typer som är säregna för just boplatsen i Geta. Det har även hittats en konstruktion som tolkats till en eldstad eller ugn.

Under 2023 års undersökning påträffades närmare 50 fragment av lerfiguriner, så kallade leridoler, första fragmentet av kiukaiskeramik samt ett mycket intressant område med omrörda lager innehållande fet sältran. Detta område undersöktes vidare under säsongen 2024 då utgrävningen bedrevs inom Nordiskt amatörarkeologiskt undersökningsläger (nau) med deltagare från  Sverige, Finland och självfallet Åland. Vill du läsa mer om Jan Fasts projekt kan du besöka hans blogg. Under 2025 utökades schaktet och undersöktes delvis nedåt då flera intressanta konstruktioner hittades, vilka ska undersökas vidare under sommaren 2026.

Syntolkning: En närbild av ett huvud som tillhör en lerfigurin, en så kallad leridol. Huvudet är i centrum av bilden och hålls i av två fingrar. Lerfigurinens ansikte är vänt snett uppåt och ansiktets form är lätt hjärtformigt med en bredare panna som smalnar av mot hakan. Ansiktet har en utstickande del i mitten som tolkas som näsa, och på vardera sida om näsan finns ögon som är utformade som inristade cirklar med punkter i mitten. I ansiktets yttre vänstra kant, från pannan ner till hakan, finns det ett mönster intryck med små punkter och streck. Leran är mörkfärgad. (Foto: Jan Fast)
Syntolkning: En närbild av ett huvud som tillhör en lerfigurin, en så kallad leridol. Huvudet är i centrum av bilden och hålls i av två fingrar. Lerfigurinens ansikte är vänt snett uppåt och ansiktets form är lätt hjärtformigt med en bredare panna som smalnar av mot hakan. Ansiktet har en utstickande del i mitten som tolkas som näsa, och på vardera sida om näsan finns ögon som är utformade som inristade cirklar med punkter i mitten. I ansiktets yttre vänstra kant, från pannan ner till hakan, finns det ett mönster intryck med små punkter och streck. Leran är mörkfärgad. (Foto: Jan Fast)

Eftersom utgrävningen är utformad som en kurs för allmänheten utan särskilda förkunskapskrav har både vuxna och barn fått chansen att delta i undersökningsarbetet. Kursen har varit mycket populär och många av deltagarna har återkommit flera åt.

I filmen Amatörarkeologisk utgrävning i Geta  berättar utgrävningsledare Jan Fast och några deltagare mer om utgrävningen. Fler korta filmer i olika teman hittar du här.