Myntskatter på Åland

Hittills har det påträffats 7 myntskatter av silver på Åland. Skatterna har hittats av privatpersoner som grävt i jorden i sitt arbete, ofta är det jordbrukare och dikesgrävare men en skatt påträffades vid trädgårdsarbete. De 7 myntskatterna består sammanlagt av 1350 orientaliska mynt. De är präglade mellan 700 och 800 e.kr.

Syntolkning: Ett fotografi tagit på nära håll av flera arabiska silvermynt. Mynten täcker hela bildsytan. Bilden visar många mynt där de flesta är runda, några är klippta till halvor och även till fjärdedelsbitar. Mynten är mycket tunna. Några mynt har även två hål slagna nära kanten. De har använts som amuletter och smycken. På mynten finns text på arabiska präglad. Texten berättar under vilken Shejk dessa mynt är präglade och när mynten är präglade. Texten berättar även en kort bön. Texten finns delvis i mitten av myntet, men sträcker sig även som en cirkel kring myntets yttre kant med ett avgränsande sträck under.
Syntolkning: Ett fotografi tagit på nära håll av flera arabiska silvermynt. Mynten täcker hela bildsytan. Bilden visar många mynt där de flesta är runda, några är klippta till halvor och även till fjärdedelsbitar. Mynten är mycket tunna. Några mynt har även två hål slagna nära kanten. De har använts som amuletter och smycken. På mynten finns text på arabiska präglad. Texten berättar under vilken Shejk dessa mynt är präglade och när mynten är präglade. Texten berättar även en kort bön. Texten finns delvis i mitten av myntet, men sträcker sig även som en cirkel kring myntets yttre kant med ett avgränsande sträck under.

De orientaliska mynten kopplas vanligtvis till vikingatåg. Vikingarna tog med sin mynten hem från sina resor i österled. Myntfynden på Åland vittnar om att människor från Åland kan ha deltagit i vikingatåg och att man har varit en del av handeln i österled.

Vi vet egentligen inte varför människor grävt ned skatter i marken. En tolkning är att skatterna vittnar om oroliga tider på Åland med plundringar, då de kan ha grävts ned i marken för att inte falla i rövares händer.  

Skatterna skulle även kunna utgöra fredliga depositioner som blivit kvarglömda efter att ägaren dött. På Åland är skattfynden få till antalet om man jämför med andra platser.

Järnålderns ekonomi såg inte riktigt ut som dagens. Ekonomin var ännu inte pengabaserad på Åland, utan det var istället själva metallvärdet som avgjorde värdet på mynten. För att väga metaller användes en våg och vikter. Vikten på bilden är hittad i Kvarnbo i Saltvik. (fornlämning Sa 14.9). Vikterna var noggrant uppmätta och verkar ha följt ett standardiserat system. Eftersom myntens värde berodde på metallens vikt är det vanligt att man hittar mynt som är klippta i mindre bitar.

Syntolkning: Ett fotografi av en tärningsliknande vågvikt i brons på en ljus bakgrund. Vikten har 14 sidor med punsade prickar och väger 3,9 gram. Prickarna är runda cirklar med en punkt i mitten. På bilden ses sex av de fjorton sidorna. Viktens ena sidan närmast i bild har sex punsade hål. Ytan är flammig och skiftar i färgerna rostrött, grönt och grått. Detta visar att metallen har brutits ned och börjat oxidera och ytan är ojämn.
Syntolkning: Ett fotografi av en tärningsliknande vågvikt i brons på en ljus bakgrund. Vikten har 14 sidor med punsade prickar och väger 3,9 gram. Prickarna är runda cirklar med en punkt i mitten. På bilden ses sex av de fjorton sidorna. Viktens ena sidan närmast i bild har sex punsade hål. Ytan är flammig och skiftar i färgerna rostrött, grönt och grått. Detta visar att metallen har brutits ned och börjat oxidera och ytan är ojämn.

Omkring år 900 e.kr upphör traditionen med att gräva ned skatter. En del forskare har tolkat detta som att befolkningsmängden på Åland har minskat under den här tiden. Det abrupta slutet på traditionen med att gräva ned skatter sammanfaller dock med en allmän trend där vikingatågen och handeln i österled avtar till förmån för en handel västerut. En förklaring till att nedgrävandet av skatter kan därför vara att man generellt inte importerar orientaliska mynt längre och att Åland i samband med att handelsfokuset flyttar västerut inte längre geografiskt ligger lika strategiskt placerat längs handelsvägen.

Det finns uppgifter om ännu en myntskatt som dock har blivit förstörd.  I en notering i publikationen Finskt museum 1909 kan man läsa att bagaren Syrjänen år 1905 vid uppgrävning av en källargrop på sitt torpområde i Godby funnit en mängd silvermynt, huvudsakliga arabiska. Fyndet hade, enligt uppgift av urmakaren Faldén i Åbo, senare sålts till Finska guldsmedsaktiebolagets huvudaffär.

Det märkligaste skattfyndet gjordes i Bertby i Saltvik år 1876 (nummer 4 i listan). I hjulspåren på vägen till Antböle hittades en persisk kopparflaska innehållande 829 arabiska silvermynt. Flaskan och mynten finns utställda idag på Nationalmuseet i Helsingfors.

Den så kallade Emkarbyskatten påträffades i ett gammalt Sandtag i Finström, fyndplats 6 på listan. I filmen Emkarbyskatten - en vikingatida myntskatt visar arkeolog Victoria Gottberg några mynt från skatten och berättar mer om den och andra myntskatter på Åland (OBS! Ljudet i början av filmen har rundgång och kan upplevas störande). Fler filmklipp hittar du här. Emkarbyskatten är utställd i Ålands kulturhistoriska museums basutställning i Mariehamn.

Karta och lista över Ålands silverskatter:

Syntolkning: En karta den centrala delen av Åland. Kartan sträcker sig från södra Mariehamn till Norra Geta, och från Marsundsbron i väst till halva Saltvik och Sund i öst. Kartan visar vägsträckningar, kommunnamn och ortsnamn. Utmärkt på kartan är 6 stycken punkter numrerade 1 till 6. 
Syntolkning: En karta över den centrala delen av Åland. Kartan sträcker sig från södra Mariehamn till Norra Geta, och från Marsundsbron i väst till halva Saltvik och Sund i öst. Kartan visar vägsträckningar, kommunnamn och ortsnamn. Utmärkt på kartan är 6 stycken punkter numrerade 1 till 6. 

Kartan visar var på Åland silverskatterna innehållande mynt har hittats. I listan nedan presenteras kort information om varje myntskatt.

  1. Västergeta, Geta. (Ge 15.5) Funnet 28 april 1915 vid en dikesgrävning i en liten skogsdunge som låg på bonden Fridolf Bergmans mark. 114 arabiska silvermynt slagna mellan åren 582 och 842/3.
  2. Östergeta, Geta. (Västergårds hemman i Östergeta by) Funna 1917 av bonden Erik Alfred Mattsson vid en grävning av ett nybygge. 28 arabiska silvermynt mellan åren 900/1 och 954/55.
  3. Åsgårda, Saltvik. (Åsgårda by, hemman nr 2, nära Sjövik) Funna 1869 av torparen A. Mattsson vid grävning i en åker. 84 arabiska silvermynt, slagna mellan åren 895/6 och 958/9 samt 1 bysantinskt mynt, som slagits mellan åren 945 och 959.
  4. Bertby, Saltvik. (Sa 2.13) Funna 12 juni 1876 av bonden Karl Mattssons två unga söner i körvägens hjulspår utmed en äng. 829 arabiska silvermynt mellan åren 739/40 och 890/1. Utställt på Nationalmuseet i Helsingfors.
  5. Germundö, Saltvik. (ÅM 489, Sa 7.4). Funna 1975 av fru Karén vid trädgårdsarbete. 4 arabiska silvermynt, slagna mellan åren 901 och 915.
  6. Östanåker, Finström. (ÅM 82, Fi 6.12) Funnen i augusti 1933 arbetaren Albert Vesterlund vid sandkörning i Östanåker bydel i en sandtäckt.  84 arabiska silvermynt mellan åren 833/42 och 958. Den så kallade ”Emkarbyskatten”, Utställd i Ålands kulturhistoriska museums basutställning.
  7. Hammarudda, Jomala. (NM 1936, Jo 11.1) Funna 1865 av en daglönare från Oravais vid grävning på ett odlat markområde mellan två åkrar. 184 arabiska silvermynt mellan åren 559 och 857/8.