Järnålder - Vikingatid

500 f.kr (f.v.t.) – 1050 e.kr (e.v.t.)

Järnålder benämns perioden mellan ca 500 f.kr och 1050 e.kr. Den tidiga järnåldern på Åland är relativt outforskad. Från den yngre järnålder har man undersökt flera gårdar som vittnar om hur vardagslivet såg ut under perioden. Från yngre järnåldern finns också flera kända gravfält varav många är helt eller delvis undersökta. I gravhögar påträffas gravgåvor som den döde fått med sig. Det kan vara vapen, smycken, mat och mycket annat. Den yngsta delen av järnåldern är mer känd som vikingatid (800-1050 e.kr.). På Åland har det påträffats rikligt med fynd och fornlämningar från vikingatiden genom de mångtaliga forskningsprojekt och utgrävningar som genomförts i landskapet. Detta har bidragit till att det är en period som vi vet mycket om, även om mycket ännu är outforskat och inte undersökt. I Ålands kulturhistoriska museums basutställning kan du se många av de fynd som hittats från järnåldern - Vikingatid.

I Bartsgårda i Finström har ett antal hus och anläggningar undersökts från yngre järnåldern. I samband med utgrävningarna, som genomförts av Helsingfors universitet, har även fynd och anläggningar från äldre järnålder påträffats. Detta vittnar om att platsen varit i bruk under en längre tidsperiod. Här kan du läsa mer om utgrävningen i Bartsgårda.

Under järnåldern blir jordbruket i gång mer utbrett på Åland och många människor levde som jordbrukare. Hus och gårdar var ofta placerade i inlandet eller i skyddade vikar och sund. På platser som ansluter eller följer dåtidens segelleder som korsade landskapet. De flesta segelleder som fanns då är inte idag farbara på grund av landhöjningen som gör att vattnet blir grund eller helt ovan land. Även om många av spåren efter järnåldersbebyggelse går att knyta an till jordbruk så fanns det förmodligen fortfarande många människor som livnärde sig på jakt och fiske eller en kombination av jakt, fiske och jordbruk.

Livet på gården

På de gårdar som har undersökts arkeologiskt kan man se spår av vad människor ätit. Man har hittat rester av korn, havre och vete och även ärtor. Det är också vanligt att finna brända ben från olika djur vilket vittnar om vilka djur man har haft på gården eller jagat. På gårdarna fanns kor, hästar, får, getter och svin och på några gårdar verkar man även ha haft tamhöns. Vi kan också se att det bott hundar och katter på gårdarna. Vi vet inte vad människorna hade för relation till sina husdjur på järnåldern men en ledtråd är att man har funnit gravar där hund och katt begravts på ett liknande sätt som människor, därför kan vi tänka oss att människor precis som idag brytt sig om sina husdjur och att vissa djur varit en del av familjen.

På gården ägnade man sig också åt hantverk. Ett vanligt förekommande fynd från Ålands järnålder är vävtyngder av lera. Vävtyngderna har hört till en vävstol där de används för att sträcka ut varpen. Andra typer av hantverk som var vanligt på gården är ben- och läderhantverk.

Syntolkning: Ett fotografi taget på många olika färggranna pärlor som är utplacerade på en ljus bakgrund. Pärlorna har fantasifulla mönster och former. De är rombiska, ihåliga, runda, platta, små och stora, små ihåliga rör, avlånga med flera olika slipade sidor, med stora och små hål där tråd kan träs igenom och flera runda pärlor som är sammansatta på rad om två och tre pärlor. Mönstren som finns på pärlorna är alla olika. Det finns en grön pärla med små gula utstickande pluppar fastsatta runt om pärlan, det finns mörkblå pärla med stora gula fläckar, flera är transparenta i olika färgstarka nyanser i orange och rött, det finns även pärlor som är silver- och guldfolierade, och randiga i olika färger. — Syntolkning: Ett fotografi taget på flera olika färggranna pärlor som är utplacerade på en ljus bakgrund. Pärlorna har fantasifulla mönster och former. De är rombiska, ihåliga, runda, platta, små och stora, små ihåliga rör, avlånga med flera olika slipade sidor, med stora och små hål där tråd kan träs igenom och flera runda pärlor som är sammansatta på rad om två och tre pärlor. Mönstren som finns på pärlorna är alla olika. Det finns en grön pärla med små gula utstickande pluppar fastsatta runt om pärlan, det finns mörkblå pärla med stora gula fläckar, flera är transparenta i olika färgstarka nyanser i orange och rött, det finns även pärlor som är silver- och guldfolierade, och randiga i olika färger.

Pärlor och så kallade spännbucklor hör till den vikingatida kvinnodräkten. Spännbucklorna håller fast förklädet och emellan dem hänger pärlband med färgglada pärlor i glas, sten och metaller. Det är vanligt att hitta pärlor i både hus och gravar från järnåldern. Här kan läsa mer om pärlor samt se fler bilder: Galleri pärlor.

Syntolkning: Ett fotografi på ett smycke från vikingatid som benämns som oval spännbuckla. Den är oval till formen och 7,5 centimeter lång, 4 centimeter bred och 1,7 centimeter hög. Den är gjuten i brons i ett stycke och formen är likt övre delen av ett sköldpaddsskal med tomt utrymme under. Mönstret är en låg relief som täcker hela ytan och består av linjebegränsande band och oregelbundna ytor som är skrafferade med linjer i olika riktningar.

I anslutning till gårdarna finns ofta gravfält. Dessa gravfält benämns som gårdsgravfält eller höggravfält. I en gravhög hittar man nästan alltid resterna av den döde som har kremerats på ett gravbål, vilket var den vanligaste gravseden under denna tid på Åland. När den döde bränts på gravbålet samlades ben och rester in och placerade i en gravurna som täcktes av sten och jord och formar en hög. I gravarna påträffas i många fall rikligt med gravgåvor, men det förekommer även gravar med ett fåtal eller helt utan gåvor.

Syntolkning: Ett gammalt fotografi i svartvitt på en pågående arkeologisk utgrävning av en gravhög från vikingatiden. I mitten av bilden finns den påbörjade utgrävda gravhögen. Framför gravhögen har träd fällts och trädstubbar är synliga. Bakom gravhögen finns en tätare skog av tallar och granar i olika storlekar. På vardera sidan om graven, i kanten till högen, finns några tallar. Högen är rund till formen och arkeologerna har grävt bort sand och jord som lagts runt om så att det bildar en jordvall. Jordvallen har en cirka 2 meters öppning som är vänd mot kameran. I jordvallens mitt finns själva gravröset som är uppbyggd av många stenar i olika storlekar. Stenröset är cirka 2 meter hög och 4 meter i diameter. På högen står en person som inte inte syns tydligt, men hen har en mörk tröja och ljusare byxor. Bredvid personen är en mätpinne placerad vertikalt som har likadana långa fält målade i en vit kontra en mörk färg. I vänstra hörnet av bilden står en person delvis bakom en tall med ryggen vänd mot kameran. Det går inte att se vad personen sysslar med.

Idag syns gravfälten i landskapet som områden med gröna kullar. En särskild begravningspraktik från järnålderns Åland är att tillverka en tass av lera vilken läggs ovanpå gravurnan. I Skandinavien är denna praktik unik för Åland men liknande lertassar har även hittats i gravar i Volga regionen i Ryssland. Här kan du läsa mer om lertassar och se fler bilder: Galleri Lertassar.

Syntolkning: Ett fotografi av en amulett av bränd lera som efterliknar en djurtass. Den är grovt formad som en tass och är cirka 9 centimeter lång, 4,5 centimeter bred och cirka 2,5 centimeter tjock. Den har tre synliga fingrar, eller klor, bevarade. På höger sida om fingrarna ses brottytan till de två fingrarna som saknas. Lertassen är ihop limmad av flera fragment och stora sprickor finns mitt över tassen. Från tassens mitt sträcker sig fler sprickor ut mot fingrarna. Ytan är flammig av ljusare bränd lera och mörkare partier av sot. Formen är inte helt rund och mjuk, utan flera bitar har lossnat.

Handel och Vikingar

Under järnåldern bedrevs mycket handel med omvärlden och förmodligen förekom även plundring i så kallade vikingatåg. Viktiga exportvaror på Åland var fisk, sältran och sälskinn. En viktig import var olika typer av metallföremål som importerades i form av råämnen eller som färdiga produkter. Handelskontakterna från Åland gick i både östlig och västlig riktning och man hittat smycken importerade från såväl Sverige som Finland och Baltikum. Här kan du se en film om ett spänne med kopplingar till Birka Filmklipp: Ett unikt vikingatida spänne doneras till samlingen

Vikingar är förmodligen det vi förknippar mest med den yngre delen av järnålder, så mycket att vi har kommit att kalla hela den sista delen av järnålder, ca 800-1050 e.kr. för just Vikingatid. Att delta i vikingatåg var dock inte en syssla för vem som helst utan förmodligen något som ett fåtal ägnade sig åt. Den övriga befolkningen levde av jorden och havet. På Åland har man hittills påträffat 7 skatter med orientaliska silvermynt vilka har daterats till vikingatid, detta vittnar om att man förmodligen deltog i vikingatåg och handel i österled. Här kan du läsa mer om myntskatterna.

Här kan du titta ett urval av fynd från järnåldern från museets samlingar.